1870-1989
1866: Stockholm får ett Nationalmuseum och vissa krafter verkade redan då för att få ett separat konstindustrimuseum.
1885: En speciell avdelning för konstslöjd inrättas vid Nationalmuseum – denna lösning avsågs att bara vara tillfällig.
1925: Erik Wettergren, avdelningsföreståndare vid Nationalmuseum, menar att platsbristen för konstindustrisamlingarna utgjorde det mest angelägna problemet för Nationalmuseum.
1966-1980: Dag Widman, chef för Nationalmuseum och hans efterträdare Helena Dahlbäck Lutterman (1980-1995) driver frågan.
1989: Helena Dahlbäck Lutterman och Bengt Julin tar initiativ till bildandet av en vänförening till ett ännu inte befintligt museum – FormMuseets Vänner.
1989-IDAG
1989: Amiralitetshuset på Skeppsholmen blev tomt såg möjligheterna goda ut för instiftandet av ett formmuseum. Familjen Rausing lovade att skänka en miljon kronor till programunderlag och idéskisser till det nya museet.
1994: Våren 1994 var Statens Konstmuseers styrelse beredd att satsa. I ett protokoll från den 15e april står bland annat ”Föredrogs ärende rörande konsthantverksavdelningens förhyrning av två våningsplan i Amiralitetshuset på Skeppsholmen för en försöksverksamhet under tre år från och med den 1 september 1994.”
1995: Ett år senare hade förutsättningarna förändrats. De allmänna besparingarna i utgifterna för statlig konsumtion tillsammans med höjda arbetsgivaravgifter gjorde det omöjligt att finansiera projektet.
1996: Helena Dahlbäck Lutterman blir chef för Rhösska museet i Göteborg.
1998: Designstudion på Konstfack under ledning av Lars Lallerstedt åtog sig att arbeta fram en fullskalig studie av ett designmuseum. FormMuseets vänner valde inom sig en arbetsgrupp och en av styrelsemedlemmarna, Coco Unger, engagerades som projektledare. Forum för Form inrymdes i hus 117 på Skeppsholmen och bedrev framgångsrik utställningsverksamhet i två år.
2000: Utredningen (Mötesplats för form och design) publiceras och stödde tillkomsten av en ny utställningsarena i Stockholm.
2009: Vi har fortsatt påverka och 2009 fick arkitekturmuseeet uppdraget att verka som arena men det är inte tillräckligt.